Att minimera lidandet

I fredags fotograferade jag lyckoprofessorn Brian Palmer, som skulle föreläsa på fredagkvällen i Gävle, till tidningen Arbetaren Zenit. Det var ett inspirerande och intressant föredrag om att bl.a. kämpa för det man tror på och ställa upp för andra. Pepp Pepp!

Att minimera lidandet
Brian Palmer besöker Gävle för att föreläsa om civilkurage. Foto: Emily Brandon-Cox.  


25 maj

– I  USA tänker man ”Oj, om jag blir konstnär, om jag blir aktivist, om jag blir radikaljournalist, då har jag ingen hälsovård. Då riskerar jag livet – bokstavligen.” Men i Sverige finns det tillräcklig med trygghet – eller det har funnits tillräckligt – för att man kan ta dessa risker.


Det säger den svensk-amerikanske forskaren och föreläsaren Brian Palmer som menar att välfärdsstaten har möjliggjort för människor att självförverkliga sig även om det inte inneburit stora pengar.


– Man vågar vara sig själv. Man vågar bli kär i en person som inte har några pengar alls men har en fantastisk själ.


Något som gör Brian Palmer lycklig är att stå på scen och undervisa. Ivern att dela med sig av kunskapen märks också på sättet han varvar betänksamma funderingar med teatrala, uppsluppna armrörelser. Som civilkuragelektor vid Harvard, där han även stödde en studentockupation av rektorns kansli för att förbättra lokalvårdarnas och matpersonalens arbetsvillkor, blev han 2002 utnämnd till skolans bästa lärare. Just nu håller han en kurs på Uppsala universitet i ämnet lycka, som täcker in det mesta i samhället.


– Man tar upp ojämlikhet och hur den påverkar lyckan hos olika grupper. Man kan fråga varför vi är här och hur man ska använda sitt liv. Vad är ett gott liv?


Efter uppväxten i Brooklyn följde studier på Harvard. Intresset för Sverige väcktes på allvar när Olof Palme besökte universitetet 1984. Nittonårige Brian Palmer lyssnade storögt på den svenska statsministern.


– Vad var det för land som kunde välja en sådan fantastisk ledare samtidigt som vi hade Ronald Reagan?


Mötet inspirerade till
en doktorsavhandling om Sverige och senare flyttade Brian Palmer hit efter att ha förälskat sig i en svensk kvinna. Han är i stort lyckligare här, bland annat tack vare ett mer livligt offentligt och politiskt samtal. Dessutom ansågs han ”mild och mesig” i machomännens USA, och han tycker att hans ödmjuka personlighet kommer mer till sin rätt i ett mindre könspolariserat Sverige.


Hans personliga erfarenhet av välmående stämmer överens med Gallups senaste lyckoundersökning där svenskar kom på fjärde plats i världen medan amerikaner kommer på fjortonde. Däremot ser han tecken på att saker och ting håller på att förändras – alliansens och den tidigare socialdemokratiska regeringens nyliberala tendenser har urholkat en del saker som gjort att vi varit lyckligare.
När finansministern säger att det går bra för landet brukar det handla om ekonomin – låg arbetslöshet, hög tillväxt och ordning på finanserna. Det betyder inte nödvändigtvis att svenskarna mår bättre. När statsminister Fredrik Reinfeldt under fjolårets valrörelse fick frågan om folket hade blivit lyckligare under det borgerliga styret gav han inget rakt svar, utan konstaterade att lycka är ett svårt begrepp.


Brian Palmer menar att statsministerns parti försöker förmedla bilden om att alla blir lyckligast om de blir fria från statens
bördor. Tillsammans med Per-Anders Forstorp skrev han 2006 boken George W. Reinfeldt – Konsten att göra en politisk extreme makeover där de visade hur de Nya Moderaterna hade gått i de amerikanska republikanernas fotspår. Med hjälp av reklambyråer lanserade de partiet som förespråkare för den enkla människan mot systemet.

Om dialogen om lycka lyser med sin frånvaro i Sverige ser situationen utomlands annorlunda ut. I mars sade Kinas premiärminister Wen Jiabao att kommunistpartiet under den kommande femårsplanen skulle skifta fokus från ekonomisk tillväxt till folkets lycka. Hos grannen, det lilla kungadömet Bhutan, är regimen minst lika intresserad av bruttonationallycka som bruttonationalprodukt. Storbritanniens premiärminister David Cameron har beställt ett välmåendeindex medan den franske presidenten Nicolas Sarkozy för ett par år sedan bad nobelpristagarna Joseph Stiglitz och Amartya Sen att titta på andra sätt än BNP att mäta välfärd.


Anledningen till att lycka inte diskuteras politiskt i Sverige tror Brian Palmer beror på en utbredd skepsis mot poppsykologi, som gjort att den institutionaliserade lyckoforskningen har kämpat i motvind.


– Man har skrämts av en flumstämpel och frågat sig om lyckoforskning är relaterat till nyandliga rörelser eller självhjälpsboktraditionen.


Men med tiden har lyckoforskningen blivit allt mer accepterad, och Brian Palmer tror att vi kommer att se en skillnad i Sverige – även politiskt. På den arenan bör lycka handla främst om fördelning, anser han. Det gäller att se till dem som har det sämst.


– I stället för att säga att man vill maximera Gross National Happiness som man säger i Bhutan och nu också i Kina, är det bättre att se lycka som att minimera lidande, och maximera lycka hos dem som har minst lycka just nu.


Han ger exemplen: att skapa bostäder åt bostadslösa, arbeten åt arbetslösa, eller se till att alla får bra sjukvård. Och att få människor att känna sig som del av en gemenskap. Den brittiska ekonomen Richard Layard menar att lyckan minskar i takt med att klyftorna i samhället ökar på grund av sämre tillit och färre mellanmänskliga relationer. Brian Palmer kopplar lyckan också till arbetsmarknaden. När allt fler tvingas jobba under osäkra anställningsförhållanden försvinner en del av yrkesstoltheten, och samma sak när allt fler tvingas bli egenföretagare. Själv kan han på grund av utlasning endast arbeta 20 procent på teologiska institutionen vid Uppsala universitet, och frilansföreläser därför vid sidan.


– Allt flera av oss omskapas till individuella entreprenörer som säljer tjänster till flera olika uppdragsgivare. Det blir allt mindre samhörighet mellan personer med samma sysselsättning. I stället för att vara en lärare i en lärarkår är man en individ med F-skatt som försöker sälja in sig till flera olika skolor några timmar i veckan.
Brian Palmer fruktar att den svenska modellen håller på att rasera, att det politiska etablissemanget sneglar över Atlanten för att se hur det går till i hans gamla hemland. Ökad konkurrens och tävling – oavsett om det gäller betygshetsen i skolan eller att slå sig fram med armbågarna på arbetsmarknaden – som leder till ett samhälle med sämre gemenskap. Ett samhälle som är mindre lyckligt.

 

FAKTA: Lyckoforskning

I USA myntades begreppet ”positive psychology” i slutet på 1990-talet, vilket har blivit en gren av psykologin och lett till Happiness Studies.

Lyckoforskningen är ett tvärvetenskapligt studieområde som återfinns inom psykologin, sociologin och nationalekonomin.

Forskningen kartlägger faktorer som påverkar människors lycka, såsom personlighetsdrag, livsvillkor, attityder och värderingar.

I Sverige bedrivs lyckoforskning bland annat vid Umeå universitet.

Källa: Lyckoprojektet.com, Time Magazine


KJELL VOWLES

[email protected]


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0